Ursinnet

.

Vad är Ursinnet?

.

Ursinnet är en plattform för förändring som inleddes med en serie samtalskvällar på Järva Folkets Park hösten 2018. Alla är varmt välkomna! 

Ursinnet startade i köket på Eggeby gård i september 2018, några dagar efter valet. Medan vi värmde våra matlådor började vi prata smygrasism, orättvisor och sexism i vardagen och samhället i stort. Vi fortsatte att prata medan vi åt, och när lunchen var över hade vi formulerat en idé om en serie samtalskvällar på Eggeby gård.

Namnet Ursinnet är inspirerat av den ryskamerikanska författaren och aktivisten Masha Gessens sju överlevnadsregler efter ett år med Trump. Regel nummer 4 lyder:
”Bli ursinnig. Med tanke på vår benägenhet att normalisera är det viktigt att behålla sin förmåga att bli chockerad.”

Vi är också inspirerade av fredspristagaren Leymah Gbowee som också talar om ilskan som drivkraft. Hon säger att ilska är som vatten, den formar sig efter det kärl vi häller den i. Om vi häller ilska i ett kärl av ilska, så blir vi själva förövare. Men om vi häller den i ett kärl av icke-våld, då kan vi bli fredspristagare. Förhoppningsvis kan Ursinnet bli en plattform för att skapa sådana kärl.

Vi är många som är ursinniga över de dammiga strukturer som gör att vi inte möter varandra som människor. Men hur gör vi för att kanalisera vår ilska till faktiska förändringar? Ett första steg är att träffas och prata med varandra. Tillsammans kan vi hitta strategier för fortsätta försvara alla människors lika värde.

Här blev vi omskrivna i Spånga Direkt.

Välkommen till Ursinnet,
Annelie Drewsen & Therese Storm

.

Vad händer här näst?

Vi planerar för kommande träffar – mer info kommer längre fram.

.

Tidigare program

.

När vårt engagemang motarbetas – hur hanterar vi det?
28 mars 2019

Håll hjärtat varmt och huvudet kallt!

Den 28 mars träffades ett litet gäng för att diskutera vad vi kan göra när vårt engagemang motarbetas. Kvällens gäst Lotta Lilja Pittuco delade med sig av erfarenheter från att att ha varit engagerad för ensamkommande ungdomars rättigheter i rörelsen Vi står inte ut. Övriga deltagare delade också med sig av olika erfarenheter och strategier.

När kvällen summerades hade ett antal strategier för att hantera motgångar utkristalliserat sig:

  • Håll hjärtat varmt och huvudet kallt när det är svårt!
  • För att komma vidare i samtal som låst sig: Kan vi inte sluta prata om det vi inte är överens om?
  • Fokusera på det som är relevant och det flera är överens om för att hitta lösningar.
  • Luta dig mot kunskap och expertis för att argumentera, men gör det begripligt!
  • Var mänsklig i alla möten!
  • Skilj på människor och ämbeten. Kritik ska riktas till ämbetet – inte personen.
  • Vik inte bort blicken när det blir svårt – i längden kostar det mer!
  • Fatta inte beslut baserade på rädsla.
  • Backa och be om ursäkt när det krävs.
  • Var pragmatisk.
  • Fortsätt att göra det som kan göras och som ger effekt. Det finns alltid någon lite sak att göra.
  • Blockera hatiska och hotfulla konton på sociala media.
  • Skratta åt eländet ibland!
  • Prata med andra som är engagerade.

.

Mötas – att prata med de som inte håller med
6 dec 2018

Till Ursinnets andra träff den 5 december 2018 kom en skara på åtta pratsugna personer. Temat för kvällen var Mötas – att prata med de som inte håller med.

Efter ett varv med presentationer delade vi upp oss två och två, för att prata om hur man kan göra när man möter någon vars åsikter går tvärt emot ens egna. Här är några idéer som dök upp:

  • Fokusera på relationen och det som är gemensamt.
  • Tålamod – vi kan inte övertyga någon med ett enda samtal.
  • Ignorera påhopp och nedsättande ord från den andra, ta fasta på det som går att resonera om.
  • Föreslå filmer, radioprogram och andra källor till kunskap.
  • Markera när det behövs sättas en gräns, till exempel om alla människors lika värde inte respekteras. Vissa saker går inte att diskutera.
  • Hur man ställer frågan är viktigt. Istället för att fråga ”Hur många invandrare tål Sverige?” kan man fråga ”Hur många invandrare kan vi med våra resurser ta emot på ett värdigt sätt?”.
  • Ibland kan man ta sig an en person och lägga tid och energi, ibland för att provocera fram en reaktion, som förhoppningsvis kan leda till en tankeställare.

Kvällen avslutades med att vi delade med oss av våra olika tankar och erfarenheter i hela gruppen. Therese och Annelie tackade för deltagandet och berättade att det blir en fortsättning på Ursinnet i vår. Vi vill vara en plattform för förändring där formen för våra möten och aktiviteter kan variera. Håll utkik på webbsidan för mer info om vad det innebär nästa år!

.

Civilkurage – Vikten av att vara en jobbig jävel
24 okt 2018

Ärtsoppan puttrade på spisen när de första deltagarna knackade på dörren. Till sist var vi 14 personer vid långbordet på Ursinnets första samtalskväll den 24 oktober.   

Kvällen inleddes med att Therese Storm hälsade alla välkomna och berättade kort om Järva Folkets Park. Därefter berättade Annelie Drewsen att det var ett samtal i köket någon vecka efter valet som ledde till att Ursinnet kom till. Namnet kommer från Masha Gessens sju överlevnadsregler efter ett år med Trump. Regel nummer 4 lyder: ”Bli ursinnig. Med tanke på vår benägenhet att normalisera är det viktigt att behålla sin förmåga att bli chockad.”

– Nyligen lyssnade jag på den liberianska fredspristagaren Leymah Gbowee som också talade om ilskan som drivkraft. Hon sa att ilska är som vatten, den formar sig efter det kärl vi häller den i. Om vi häller ilska i ett kärl av ilska, så blir vi själva förövare. Men om vi häller den i ett kärl av icke-våld, då kan vi bli fredspristagare! Förhoppningsvis kan Ursinnet bli en plattform för att skapa sådana kärl, sa Annelie Drewsen.

Ordet var sedan fritt för alla som ville dela med sig av erfarenheter eller funderingar kring temat Civilkurage – vikten av att vara en jobbig jävel. Vi berättade om händelser i vardagen, ofta i kollektivtrafiken, då vi ingripit mot rasism, sexism, förtryck eller våld. Vi delade också med oss av tillfällen då vi inte reagerat så som vi hade önskat, och resonerade om vad man kunde ha gjort istället.

Alla deltagare som ville fick också presentera sig. De flesta kom från Järvaområdet och i gruppen fanns engagemang för allt från hållbarhet och klimatet, till mänskliga rättigheter, jämlikhet och flerspråkighet.

Vi avslutade i en positiv anda av gemenskap och en vilja att hålla igång samtalet.

”Ursinnet ger mig kraft”

– Ni brinner för de här sakerna. Det ger mig kraft och gör att jag känner mig mindre ensam, sa deltagaren Josefin Wersäll.

.